När spanska sjukan skakade världen

Från första världskriget till pandemi: spanska sjukans dödliga arv

Spanska sjukan, en influensapandemi som drabbade världen mellan 1918 och 1920, är en av de dödligaste händelserna i modern historia. Trots sitt namn är dess ursprung inte säkert kopplat till Spanien. Denna artikel utforskar pandemins historia, effekter och den långsiktiga påverkan den har haft på världen.

Influensapandemin 1918–1919 dödade fler människor än något annat sjukdomsutbrott i mänsklighetens historia. Antalet dödsfall översteg de som dog från 1:a och 2:a världskriget kombinerat. Den lägsta uppskattningen av dödssiffran är 21 miljoner, men senare beräkningar gör uppskattningar från 50 till 100 miljoner döda betydligt fler än 1:a världskriget. De flesta dödsfall inträffade under en sexton veckors period, från mitten av september till mitten av december 1918.

Pandemin drog in i tre vågor. Enligt Wikipedia härjade sjukdomen i nästan tre års tid från januari 1918 till december 1920 och smittade 25% av befolkningen.

Varifrån kom spanska sjukan?

Det har aldrig varit klart var denna pandemi började. Eftersom influensa är en endemisk sjukdom, inte bara en epidemisk sjukdom, är det omöjligt att svara på denna fråga med absolut säkerhet.

Sjukdomen fick namnet spanska sjukan då Spanien var ett neutralt land och kunde rapporterade om sjukdomen. Eftersom den kom under kriget så censurerade flera krigsförande länder som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland rapporterna om sjukdomen.

Det finns också hypoteser av influensan började i Kina där det kom ett mindre utbrott av lungsjukdom 1918. Den brittiske forskaren J.S. Oxford har drivit hypotesen att pandemin från 1918 hade sitt ursprung i en brittisk armépost i Frankrike, där en sjukdom som brittiska läkare kallades ”purulent bronkit” bröt ut redan 1916.

Hur influensan spreds i USA

I januari 1918 kom smittan och forskningen är publicerat i National Library of Medicine.

Det första kända utbrottet var i Haskell Country Kansas. Historikern Alfred W. Crossby menar att mycket tyder på att den mest sannolika ursprungsplatsen. Det är ett isolerat och glest befolkat län i delstatens sydvästra hörn med mycket boskap och svinuppfödning – vilket kan vara en möjlig ledtråd till sjukdomen. Haskell är också en migrationsplats för flyttfåglar med 17 fågelarter, inklusive tranor (sand hill cranes) och gräsänder. Forskare förstår idag att fågelinfluensavirus, som humana influensavirus, också kan infektera svin, och när ett fågelvirus och ett mänskligt virus infekterar samma griscell kan deras olika gener blandas och bytas ut svilket resulterar i ett nytt, kanske särskilt dödligat virus. Läs mer på Smitsonian mag.

Sjukdomen spred sig väldigt fort under loppet av några veckor. En månad senare hade 4% av de smittade dött. I september hade influensan spridit sig över hela USA.

I Philadelphia dog 759 människor på en dag. Präster körde hästdragna vagnar längs stadens gator och uppmanade invånarna att ta fram sina döda; många begravdes i massgravar. Mer än 12 000 personer dog i Philadelphia – nästan alla av dem under sex veckor.

Dr. Edwin Jordan redaktör av The Journal of Infectious Disease forskade på 1920-talet kring ursprunget och dokumenterade hur sjukdomen spreds via armén från läger till läger, sedan in i städer, och med truppernas resor till Europa. Hans slutsats var att USA var ursprungsplatsen.

Den australiske Nobelpristagaren och virologen MacFarlane Burnet tillbringade större delen av sin vetenskapliga karriär med influensa och studerade pandemin noga. Han drog slutsatsen att bevisen var ”starkt suggestiva” att sjukdomen började i USA och spred sig med ”ankomsten av amerikanska trupper i Frankrike.

Går det att jämföra Covid-19 med spanska sjukan?

Att jämför Covid-19 utbrottet med spanska sjukan är inte rättvist eftersom sjukdomen var betydligt värre och läkarvården var på en nivå som ligger ljusår från idag. Dessutom kom spanska sjukan under första världskriget som hade överfulla läger och sjukhus, dålig hygien och undernäring.

Men å andra sidan är olika regioner idag betydligt mer sammankopplade med flyget och globaliseringen. Dessutom har befolkningen ökat och jordens befolkning var ungefär en fjärdedel av dagens befolkning när spanska sjukan hade sin framfart.

Misstag under spanska sjukan

Politico har skrivit en läsvärd artikel med misstag under spanska sjukan som:

• Det finns åtskilliga exempel där myndigheter och tjänstemän tonar ner hotet för att försöka lugna allmänheten
• Ledare var inte inte lyhörda från andra specialister om karantän
• De var för sena att stänga ner samhället
• De gjorde misstaget att ha för lite utrymme mellan sjukdomssängar och kapacitetsbrist
• De hade ledare som saknar kunskap kring epidemiologi
• San Diego hade lägre dödlighet än många andra städer i USA och de var restriktiva och stängde kyrkor, danssalar, gym, bibliotek, simbassänger och alla offentliga möten. Röda korset i staden var aktiva för att producera och distribuera tusentals gasvävs-munskydd.

Hur såg spanska sjukan ut i Sverige

Men hur såg spanska sjukan ut i Sverige? I Sverige dog 38 000 människor av den fruktade sjukdomen. Vi har inventerat gamla nummer av Veckojournalen 1918 dvs det år influensan drog fram genom Sverige.

Sköterskorna utrustades med munskydd av gastyg för att andas med i två timmar och därefter desinfekteras den. Munskydden gav ett utmärkt resultat och infördes på alla sjukhusen i huvudstaden där influensapatienter vårdas.

Spanska sjukan – ”den nyaste farsoten”

Artikeln som är skriven av dåtidens Stockholms läkare Jakob Billström beskriver hur han såg på sjukdomen vid den tiden. Det här är relativt tidigt i utbrottet eftersom de skriver att spanska sjukan uppvisar mycket ringa dödlighet (mellan 1-2 promille). Dödsorsaken är sällan influensan utan någon av komplikationerna.

Spanska sjuka symptom

Spanska sjukan kännetecknades av symptom som hög feber, trötthet och lunginflammation. Den hade en ovanligt hög dödlighet, särskilt bland unga vuxna, vilket skilde den från andra influensaepidemier.

Spanska sjukan angrep de nedre luftvägarna och andra organ. Enligt artikeln fördes bakterierna med blodet omkring i hela kroppen så att den angripne kände sig sjuk och värk i hela kroppen och smärtor på olika delar av kroppen. Enligt en artikel i Smithsonian Mag kunde de sjuka få skummande blod som hostades upp från lungorna, och blödning från näsan, öron och även ögon.

Spanska sjukan uppkom med en massa fall på en gång men är i regel kortvariga 4-10 veckor. Ibland flammar de upp igen efter några månader. I regel avtar sjukdomens akutaste symptom gå över på 1-2 veckor men en ringa temperaturstegring kan kvarstå några veckor.

Majoriteten av dödsfallen under influensapandemin 1918-1919 orsakades inte av influensaviruset , rapporterar forskare från National Institutes of Health. Istället dukade de flesta offren under för bakteriell lunginflammation efter influensavirusinfektion. Lunginflammationen orsakades när bakterier som normalt bebor näsa och hals invaderade lungorna längs en väg som skapades när viruset förstörde de celler som kantade luftrören och lungorna.

En framtida influensapandemi kan utvecklas på ett liknande sätt. Författarna drar därför slutsatsen att omfattande pandemipreparat inte bara bör omfatta insatser för att ta fram nya eller förbättrade influensavacciner och antivirala läkemedel, utan även bestämmelser om lagring av antibiotika och bakterievacciner.

Medförfattare och patologen Jeffery Taubenberger har undersökt lungvävnadsprover från 58 soldater som dog av influensa vid olika amerikanska militärbaser 1918 och 1919. Proverna, bevarade i paraffinblock, klipptes om och färgades för att möjliggöra mikroskopisk utvärdering. Undersökning visade ett spektrum av vävnadsskador ”allt från förändringar som kännetecknar den primära viral lunginflammation och bevis på vävnad reparation till bevis på allvarliga, akut, sekundär bakteriell lunginflammation,” säger Dr Taubenberger. I de flesta fall, tillägger han, den dominerande sjukdomen vid tidpunkten för dödsfallet verkade ha varit bakteriell lunginflammation. Det fanns också bevis för att viruset förstörde bronkialrören, inklusive celler med skyddande hår. Denna förlust gjorde andra typer av celler i hela luftvägarna sårbara för angrepp av bakterier som transporterades längs den nyskapade vägen från näsa och hals.

Tillgången på antibiotika under 1900-talets övriga influensapandemier, särskilt 1957 och 1968, var förmodligen en nyckelfaktor för det lägre antalet dödsfall i världen under dessa utbrott, konstaterar Dr Morens.

Orsaken och tidpunkten för nästa influensapandemi kan inte förutses med säkerhet, erkänner författarna, och inte heller kan virulensen av pandemisk influensa virus stam. Det är dock möjligt att – som 1918 – ett liknande mönster av virusskador som följs av bakteriell invasion kan utvecklas, säger författarna. Förberedelser för att diagnostisera, behandla och förebygga bakteriell lunginflammation bör vara bland de högsta prioriteringarna i influensapandemiplanering, skriver de. ”Vi är uppmuntrade av det faktum att pandemiplanerare redan överväger och genomför några av dessa åtgärder”, säger Dr Fauci.

Vilka tips fanns för att undvika spanska sjukan?

Artikeln beskriver att gamla och sjuka gör klokast att avhålla sig allt umgänge under en pågående farsot.

Botemedel – hur försökte läkarna bota spanska sjukan?

Spanska sjukans påverkan sträckte sig långt bortom dess omedelbara hälsokris. Den belyste brister i folkhälsan och sjukvårdssystem världen över. Pandemin ledde till förändringar i hur samhällen hanterar smittsamma sjukdomar, inklusive bättre övervakning av folkhälsan och förbättrade sanitära förhållanden.

En intressant detalj är att förutom att tvätta händerna, borsta tänderna och skölja halsen med saltvatten. Dr Billström har förhoppningar på kinin och rekommenderar att det lämpligaste är att åstadkomma en svettning och rekommenderar den gamla huskuren med fläderte med honung. I det gamla husapoteket intog just fläderteet tillsammans med ricinoljan hedersplatsen.

Var spanska sjukan en orsak till att 1:a världskriget slutade?

Trots att Spanska sjukan ofta överskuggas av första världskriget i historieböckerna, är dess betydelse som en global händelse svår att förneka.

På våren 1918 satte tyskarna in sin sista stora offensiv, som först riktade sig mot kanalkusten för att skära av kanalkusten mellan England och Frankrike. Den tyska armén led stora förluster och hade inte tillräcklig motoffensiv som började den 8:e augusti med ett stridsanfall vid Amiens som skakade de tyska soldaternas stridsmoral och deras front vek under augusti tillbaka i Nordfrankrike. Under september bröt turkarna samman i Palestina och Syrien, bulgarerna på Balkan och italienarna startade en offensiv mot Österrike.

Den 26:e september började engelsmän, fransmän och amerikaner en avgörande offensiv i norra Frankrike och Belgien. Två dagar senare ansåg Hindenburg och Ludendorff kriget förlorat och uppmanade den tyska regeringen att sluta vapenstillestånd. Stilleståndsförhandlingarna inledes med Wilson på den tyska militärledningens initiativ. I oktober kunde militären inte få fram 600 000 man reserver vilket de hade behövt. Först i november bröt revolutionen ut i Tyskland, den första revolten vid högsjöflottan, ägde rum den 29 oktober.

About The Author