Hur många gånger har Ryssland hotat Sverige med kärnvapen?

Ryska propagandister diskuterar möjligheten till ett krig mellan NATO och Ryssland i Östersjön i november 2023. De hotar att minera havsbotten och utlösa en kärnvapenexplosion under vatten som skulle skapa en våg som sveper bort Stockholm. I videon hotar de Stockholm och Tallinn men märkligt nog inte den nya Natomedlemmen Finland och Helsingfors. Omkring 90% av världens kärnvapenstridsspetsar innehas av Ryssland och USA, som fortfarande är världens största kärnvapenmakter.

Ryssland har 5 977 kärnvapenstridsspetsar medan USA har 5 428 stridsspetsar, medan Kina har 350, Frankrike har 290 och Storbritannien har 225, enligt Federation of American Scientists.

Russian propagandists discuss the possibility of a NATO-Russian war in the Baltic Sea basin.
They threaten to mine the seabed and set off an underwater nuclear explosion. They threaten Stockholm and Tallinn. pic.twitter.com/1BpEgftafM

— Anton Gerashchenko (@Gerashchenko_en) November 11, 2023

Hot med kärnvapen kring Ukrainas offensiv

The use of nuclear weapons is certainly theoretically possible. For Russia, this is possible if a threat is created to our territorial integrity, independence and sovereignty, the existence of the Russian state.

Putin juni 16 2023, St Petersburg Forum

• Medvev: Vi måste använda kärnvapen om Ukrainas offensiv är en framgång. 30 juli
• Lavrov: Ryssland ser F-16 planen som ett hot mot deras nukleära sfär. 13 juli
• US, NATO’s aggressive policies may result in clash between nuclear powers, 21 juni
• Russia’s Medvedev says arms supplies to Kyiv threaten global nuclear catastrophe, 27:e februari
• Russia’s Putin issues new nuclear warnings to West over Ukraine, 21 februari

Simuleringen av kärnvapenattack i rysk TV

Hotet mot väststater i april 2022 då handlade det om att få västern staterna att begränsa sin hjälp till Ukraina. Putin försökte skrämma väst till att minska sitt stöd för Ukraina genom att antyda att han skulle använda ett taktiskt kärnvapen för att försvara de annekterade territorierna i Ukraina. En rysk TV-kanal sände en skrämmande simulering som visade hur den kunde förstöra Europa med kärnvapen på bara 200 sekunder. Det är inte första gången Rysk TV hotat västerländska nationer med kärnvapenangrepp, i ett desperat försök att avskräcka dem från att fortsätta hjälpa Ukraina.

Russian TV keeps threatening nuclear strikes against Western nations, desperately trying to deter them from continuing to help Ukraine. On a side note, this is the first state TV host who doesn't seem to be eager to die for the Motherland, arguing with a trigger-happy lawmaker. pic.twitter.com/PBvBP5V1lk

— Julia Davis (@JuliaDavisNews) April 28, 2022

Hotet i samband med NATO-anslutningen

I februari 2022 sa ryssarna att Sverige och Finland kommer att möta ’allvarliga militära och politiska konsekvenser’ om de blev medlemmar i försvarsalliansen Nato.

• Russia’s Lavrov: NATO policy risks ’direct clash’ between nuclear powers, 5 december 2022
• Putin escalates Ukraine war, issues nuclear threat to West, 21 september 2022
• Russia says Finnish entry to NATO poses threat to which it will respond, 12 maj 2022
• Russia warns of nuclear, hypersonic deployment if Sweden and Finland join Nato 14 april 2022

Hoten mot väst

Hoten med kärnvapen började innan kriget i Ukraina. I april 2021 föreslog den ryska militärexperten Mikhail Khodaryonok att genomföra en begränsad kärnvapenattack i neutralt havsområde som en varningsskott till väst.

• On possible nuclear strike, Russia says: it’s all in our military doctrine, 10 maj 2022
• Russia’s Lavrov: Do not underestimate threat of nuclear war 25 april 2022

Ryssland övade kärnvapenattack mot Sverige 2013

Ryssland simulerade en kärnvapenattack mot Sverige i närheten av Gotska sandön påsken 2013.

Vad är risken för en kärnvapen attack?

Taktiska kärnvapen, helt enkelt en kärnladdning som används på slagfältet, har vanligtvis mycket mindre sprängkraft än de enorma strategiska kärnvapenstridsspetsarna som Ryssland och USA riktar mot varandras större städer.

Att bedöma sannolikheten för en sådan händelseutveckling kräver noggrann analys av politiska, militära och internationella relationer.

Internationell lag: Användning av kärnvapen skulle vara en extrem åtgärd, som bryter mot internationell rätt och skulle leda till omfattande internationell fördömande och potentiellt svar. Å andra sidan har de brutit mot flera regler i Ukraina kriget.

Politiska risker: Ett sådant agerande skulle innebära betydande politiska och diplomatiska risker för Ryssland, inklusive möjliga motåtgärder från andra nationer.

Militär strategi: Minor i Östersjön skulle påverka inte bara Sverige och Estland utan också andra länder runt Östersjön, inklusive Ryssland själv och speciellt St Petersburg och Kalliningrad. Östersjön är en viktig handelsväg för Ryssland. Störningar i denna region skulle kunna påverka handeln och ekonomin i dessa städer negativt.

Internationella relationer: Ett sådant agerande skulle drastiskt förändra Rysslands relationer med världssamfundet.

Är det troligt med en tsunami i Stockholm?

Teoretiskt sett skulle en stor explosion under vattnet, som en kärnvapenexplosion, kunna skapa en kraftig våg. Men det skulle kräva en extremt stor explosion för att generera en våg av storleken av en tsunami, och även då skulle effekterna variera beroende på flera faktorer som avstånd, djup och terräng.

Stockholms skärgård erbjuder ett visst skydd mot större vågor från öppet hav. Skärgårdens öar och undervattenslandskap kan dämpa effekten av vågor innan de når det inre av skärgården och Stockholm. Sammanfattningsvis, medan det inte är omöjligt, är sannolikheten för en tsunami-liknande händelse i Stockholm, med tanke på stadens geografiska och geologiska förhållanden, ganska låg.

Mer information

https://foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2022-03-01-svar-pa-vanliga-fragor-om-karnvapen.html

About The Author