Det är rätt få som känner till att riksbanken subventionerar lån till 1% ränta. Men kruxet för att få ta del av ett frikostigt 1,75 miljoners lån måste du satsa på en karriär som byråkrat.
Jag funderade ett tag på hur riksbankens tjänstemän ser på sina egna bostadslån. Jag fick till min förvåning höra om deras generösa personallån där räntan är betydligt lägre än marknadsräntan och för tjänstemännen alltså ligger kring 1%. Med räntevillkor som dessa måste man ställa sig frågan om tjänstemännen verkligen blir objektiva när det gäller bostadspolitiken, räntan och inflationsmålen.
Tyvärr hittade jag ingenting av substans om lönerna på riksbankens hemsida vilket borde vara av offentligt intresse då de bestämmer räntan åt oss. Personalchefen svarade att riksbankens medarbetare utvärderas utifrån följande fyra subjektiva kriterer vid lönesättning: resultat, initiativ, kompetens och samarbete.
Om man är fast anställd på Riksbanken kan man få personallån och det går att låna upp till 1,75 miljoner kronor mot säkerhet med max 45 års amortering (amorteringsfria lån beviljas inte annat än i undantagsfall) och 50 000 kronor utan säkerhet, max 10 års amortering, (amorteringsfria lån beviljas inte här heller annat än i undantagsfall).
Man kan välja mellan rörlig eller bunden ränta. Den rörlig räntan baseras på den genomsnittliga räntesatsen för 3-mån räntebindningsperiod med ett avdrag på 2,15 procentenheter. Den lägsta räntan för lån med rörlig ränta är 1 procent.
Om vi antar att statslåneräntan var 3,20 procent (nov. 2009 så borde räntan som de betalar bli 3.20-2.15= 1.05% för ett lån
Den bundna räntan baseras på den genomsnittliga räntesatsen för respektive räntebindningsperiod med ett avdrag på 2,15 procentenheter. Ränteperioderna är 1, 2, 3, 4, 5, respektive 8 år. Den lägsta räntan för lån med fast ränta är 1,50 procent.
För en villa kan byråkraten låna upp till 75 procent av lägsta värdet av värdering eller köpeskilling. För fritidshus är motsvarande gräns 70 procent och för bostadsrätt 60 procent. Men man kan aldrig låna mer än totalt 1,75 miljoner kronor mot säkerhet oavsett hur mycket du har betalat för villan, fritidshuset eller lägenheten. Med sådana incitament är det troligt att byråkraten satsar på villan.
Tanken är nog att Riksbankstjänstemännen ska vara oberoende av hur räntan sätts men verkligheten blir troligtvis den motsatta dvs att de för en extrem lågräntepolitik.
Ifall jag fick låna 1,75 miljoner i stort sett räntefritt skulle jag spendera dem i ett husköp. Då skulle jag kunna köpa en villa som är 1,75 miljoner dyrare än vad jag annars skulle gjort osv. Anta att det blir en villa i 3.75 miljoners klassen istället för 2 miljoners villan ceteris paribus. Som andra skulle jag också kunna göra ränteavdrag på 30% på räntan.
Om jag vid den tidpunkten skulle jobba som nationalekonom på riksbanken finns det en stor risk att jag i mina utredningar skulle bidra med att att inte låta fastighetsmarknaden tappa värde och att bibehålla ränteavdraget – vilket hjälpt till att trissa upp bostadspriserna och betalas av samhället.
Mina kollegor på riksbanken som bor i hus och bostadsrätter, och som också fått miljonlånet, skulle med stor sannolikhet hålla med mig om fastighetsmarknadens betydelse. Och vi skulle leva i den kulturen och villfarelsen. Varför skulle vi protestera mot rådande räntepolitik? Samarbete är ju en av lönekriterierna så vem vill göra sig obekväm och dessutom riskera sin lön?
Anders Borg som har ett förflutet på riksbanken har fört precis den sortens bostadsfientliga politik under regeringsperioden. Jag tror att historiens dom kommer bli hård över den spekulativa fastighetspolitiken som förts under de senaste åren.
Den anställde förmånsbeskattas för skillnaden mellan räntan som betalas till Riksbanken och marknadsräntan. Detta sker enligt Skatteverkets regler. Du kan läsa mer förmånsbeskattningen här:
About The Author
Svenska 
English