Det finns många sjukdomar och pester som har dödat många människor under mänsklighetens historia. Här är några av de mest kända:
Justianska pesten kan ha dödat hälften av jordens befolkning
Justianska pesten , även känd som det justinianska pestutbrottet, anlände till Konstantinopel år 541. Sjukdomen fördes över Medelhavet från Egypten. Det anses vara den första pandemin i historien eftersom det svepte över tre kontinenter.Pesten namngavs efter den bysantinska kejsaren Justinianus I, som regerade över det östromerska riket vid den tiden.
Pesten decimerade Konstantinopel När pesten nådde Konstantinopel, dödade den ungefär 300 000 människor där under det första året. Pesten fick sitt namn från den bysantinska kejsaren Justinianus, som regerade åren 527 till 565. Precis som kejsar Justinianus försökte återuppbygga sitt imperium till det antika Roms härlighet, slog pesten till och lämnade det ödelagt. Pesten förstörde hans militär och ekonomi.
Epidemin hade förödande konsekvenser och förorsakade betydande dödsfall och ekonomisk kris. Pesten spred sig som en löpeld över Europa, Asien, Nordafrika och Arabien. Den dödade uppskattningsvis mellan 25 till 50 miljoner människor, vilket motsvarar en betydande del av den dåvarande befolkningen kanske hälften av världens befolkning.
Italienska febern
Den luftvägssjukdom som kallas febris Italica (italiensk feber) följde Karl den stores armé runt om i Europa år 876–877. Liknande epidemier i Europa bröt ut mellan 1173 och 1387.
Under Karl den stores tid hade hans arméer erövrat stora delar av Europa, inklusive Italien. Under fälttågen drabbades hans soldater av en okänd sjukdom som kom att kallas febris Italica eller den italienska febern. Det finns inte mycket information tillgänglig om sjukdomen och dess exakta karaktär eller orsaker.
Enligt historiska källor beskrivs febris Italica som en sjukdom med feber och allvarliga symtom som påverkade arméns soldater. Detta kan ha inkluderat influensaliknande symtom, magbesvär eller andra sjukdomstecken.
Digerdöden
Digerdöden även känt som den svarta döden, var en förödande pandemi av bubonisk pest som drabbade Europa under 1300-talet. Det var en av de mest förödande pandemierna i mänsklighetens historia. I försiktiga bedömningar dog var tredje person av befolkningen i Europa men det finns de som säger att det var ända upp till 60% av Europas befolkning på den tiden och 75-200 miljoner i Eurasien. I Större städer var dödligheten hög i Venedig dog upp mot 60% och hälften av Paris invånare.
Digerdöden bröt ut i Asien på 1330-talet och spred sig sedan till Europa via handelsrutter. Pesten orsakas av bakterien Yersinia pestis och överförs vanligtvis från loppor som finns på råttor till människor. Sjukdomen spred sig snabbt och påverkade hela kontinenten. Det började i Kina 1334 och spreds via handelsvägar och hade nått Egypten 1346. Våren 1347 hade den nått Konstantinopel. Pesten fortsatte att komma tillbaka och mellan 1350 och 1713 drabbade den Sverige 20 gånger. I London mellan åren 1348 till 1665 kom utbrotten ungefär var 20:e år. Källa
RastruM triCrumbum spjutLongum maxima pestis anger året 1350 för Digerdödens hemsökelse. I Stockholm dog då så många, att på långt när icke alla lik kunde bli begrafna, utan ”gatorna voro betäckta af döda kroppar”. Källa
Symptomen på digerdöden inkluderade hög feber, svullna och ömmande lymfkörtlar (bubor), samt influensaliknande symtom som muskelvärk och illamående. I många fall ledde sjukdomen till snabbt försämrat hälsotillstånd och dödsfall inom några dagar. Digerdöden hade en förödande effekt på Europas befolkning. Uppskattningar tyder på att 25-50% av kontinentens befolkning dog till följd av pesten. Denna massiva förlust av liv påverkade samhällen, ekonomier och kultur på olika sätt under denna period.
Bubonpesten slog hårt mot Sverige 1359 och 1364. Källa
Sudor Anglicus – Engelska svetten
Sudor Anglicus, även känt som Engelska svetten, var en sjukdom som drabbade Europa under 1500-talet. Den fick sitt namn på grund av de intensiva svettningar som var ett framträdande symptom.
Sjukdomen var mycket smittsam och spred sig snabbt genom direktkontakt och andningsluften. Det fanns ingen effektiv behandling eller botemedel för Engelska svetten, vilket ledde till en hög dödlighet bland de som drabbades.
1410 kom berättelser om våldsamma hosta och missfall bland gravida kvinnor. En sjukdom som kallas ”svett” (Sudor Anglicus) var upprepade gånger epidemisk mellan 1485 och 1551 i Europa. Den kom även till Sverige och man tror att det kan vara en virussjukdom. Källa
1413 Pest i Östergötland
»stor pestilentia» såsom härjande i synnerhet Östergötland. Troligen var denna en fortsättning av föregående årets pest i Köpenhamn, för vilken Drottning Margaretha föll offer.
1424
Efter ihållande regnskurar och stor hungersnöd angrep år 1424 pesten åter
Sverige. Källa
1442
Å r 1442 hungersnöd och pest, och Christoffer nämndes Barkekung. — Det första året av seklets sjätte decennium eller 1451 befinnes Sverige återigen vara hemsökt av en stor och mördande farsot, som med avseende på sin starkt dödande egenskap jämföres i krönikan med själva digerdöden. Endast i Stockholm skall den bortryckt inte mindre än 9000 personer, bland vilka namnes Carl Knutsons gemål Drottning Catharina. Källa
1464 Epidemi i Stockholm
Epidemin i Stockholm var förödande och spred sig under två år i landet. källa
Endast i Stockholm skall den bortryckt icke mindre än 9,000 personer, bland hvilka namnes Carl Knutsons gemål, Drottning Catharina. — År 1464 var Stockholm utgångspunkten för en förödande epidemi, som i två år spridde sig kring landet, och bland vars offer nämnes Biskop Kettil Vase i Linköping. Källa
1503 Pesten
Riksföreståndaren Sten Sture den äldre dog av pesten
Influensan från Malta
På denna dag Juli 13, 1510 i Modena verkade en sjukdom som varar tre dagar med en stor feber, och huvudvärk och sedan stiger … men fortfarande finns en fruktansvärd hosta som varar kanske åtta dagar, och sedan lite i taget de återhämta sig och inte förgås
Tommasino de’ Bianchi
Det tidigare pandemier finns influensan från Malta 1510 som var en explosiv luftvägsepidemi, känd som horion, le taq och coquelicot (vallmo, kanske därför att opiater användes för att behandla den). Påven Julius II ansåg att orsaken till pandemin var att den återspeglade Guds vrede. En av den tidens främsta läkare Jean Fernel och kirurgen Ambroise Paré var överens om att pandemin ”spred sig till nästan alla länder och hela världen utom den nya världen”.
Dödligheten låg på 1% dvs jämförbar eller högre än spanska sjukan. 1510 års pandemi följdes av återkommande episoder av uppenbar ”säsongsinfluensa”.
Pesten 1532
1532 kallar krönikan »stoor pestilentia. Källa
Pesten 1548
Under nästa decennium började pesten i Stockholm 1548, och utbredde sig följande året över hela Sverige. Källa
Influensan 1557 och 1580
Det kom ytterligare två, influensapandemier 1557 och 1580 den förra kom från Asien.
Pesten 1565
och med det »then stoora pestilentian.» Källa
Pesten i London 1665
Pesten i London 1665 var en av de värsta utbrotten där 100 000 invånare dog under loppet av 7 månader.
1710 Pestens år i Stockholm då dog nära 50% av befolkningen i staden
Sedan Bubun-pesten nått Danzig och flera andra städer vid Östersjön var Sverige hotat. Den 25:e augusti 1709 kom en förordning med att misstänkta skepp och farkoster skulle hållas i karantän i 40 dagar i Sandhamn och Waxholm. Källa
Det finns bevarade dokument i Stockholm om fattigt folk som på dödsbädden ska ha förvägrats få sina salighetsmedel av präster, präster som varit rädda för att bli smittade.
Ladda ner pdf om pesten i Stockholm
1720 den stora pesten i Marseille
Det var det sista betydande europeiska utbrottet av böldpest. Det dödade totalt 100 000 människor i staden Marseille i Frankrike.
Koleran 1834
1820 hade koleran spridit sig till Thailand, Indonesien, och Filippinerna. Bara på ön Java orsakade utbrottet 100 000 människors död.
1834 var kolera året som började i Göteborg och anlände till Jönköping med ett skådespelar-sällskap som bjöd allmänheten till ett skådespel. Sjukdomen dödade 14% av Jönköpings 4000 invånare. Döden följde inom 4-5 timmar.
Länsstyrelsen rekommenderade den inte alltför optimistiska behandlingen ”25 droppar Cajeput-olja på en sockerbit så snart koleran förmärkes. Skulle ej sjukdomen därvid gifva sig, intages en half timme därefter 25 droppar af samma slagts olja. Uteblifver förbättringen dör patienten.” En lång tid innan koleran utbröt hade det varit en lugn väderlek där värmen i solskenet ofta steg till 46 grader Celsius och inte under 38 grader. Vätterns djup hade på omkring 3 alnars djup ofta 27 graders värme. Tidningarna gjorde även kopplingen med att månen hade ett ovanligt blodrött utseende.
Den tredje pandemiska pesten
Det tredje stora pest pandemin var en stor böldpestpandemi som började i Yunnan, Kina, 1855. Denna böldpest spred sig till alla bebodda kontinenter, och ledde till mer än 12 miljoner dödsfall i Indien och Kina, med omkring 10 miljoner dödade enbart i Indien.Enligt Världshälsoorganisationen ansågs pandemin vara aktiv fram till 1960, då antalet dödsoffer i världen minskade till 200 per år.
Den fruktade ryska snuvan
Den ryska snuvan kom hösten 1889 från Buchara (Uzbekistan) och spreds från Ryssland och nådde sin topp först i S:t Petersburg. Den härjade i Berlin och Paris samtidigt i november och kom till Sverige några veckor senare.
Influensan var spridd globalt på fyra månader i en tid som inte hade flygplan men i en period som hade utvecklat järnvägsnät mellan Europeiska städer. Tidningsfolket var nöjda då de sålde lösnummer på att skrämma människor med berättelser om ryska snuvan och Jack uppskäraren.
I slutet av november hade smittan nått Spanien, USA, Japan, Sydafrika Egypten och Kina vid nyåret. Symptom var i näsa och hals.
Den ryska snuvan varade fram till 1892 och beräknas ha orsakat en miljon dödsfall. Enligt tidningen Wired fann Franska forskare att dödligheten i pandemin 1889 var ungefär densamma som influensautbrotten 1947, 1957, 1968 och 1977-1978, och 2009-2010.
Pesten i Bombay 1898
Bombay hade en epidemi där 10 606 dog i vintern av 1896/97. Eftersom sjukdomen överfördes av pilgrimer till Mecka, Österrike-Ungern hade också risk att smittan spreds genom Bosnien. Källa
Spanska sjukan
1918 kom spanska sjukan var en influensapandemi som smittade 500 miljoner människor runt om i världen och var en av de mest förödande pandemierna i modern tid. Detta uppgår till 27% av världens befolkning på den tiden.
Symptomen på Spanska sjukan var varierande, men de mest allvarliga fallen karakteriserades av snabbt stigande feber, andningssvårigheter och lunginflammation. Sjukdomen spreds lätt från person till person och hade en hög dödlighet.Spanska sjukan tros ha dödat mellan 30 till 100 miljoner människor.
HIV/Aids
HIV/Aids har sedan det första fallet rapporterades 1981 smittat 75 miljoner människor och 32 miljoner människor har dött. Det finns inget botemedel eller vaccin ännu, men antiretrovirala behandlingar kan bromsa sjukdomsförloppet och leda till en nästan normal förväntad livslängd.
Malaria
Malaria är en allvarlig sjukdom orsakad av en parasit som överförs genom myggbett. Den dödar uppskattningsvis omkring 435 000 människor varje år, främst i Afrika.
Tuberkulos
Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som främst drabbar lungorna. Den dödar uppskattningsvis omkring 1,5 miljoner människor varje år, främst i utvecklingsländer.