Kråkans latinska namn är corvus cornix. På svenska byggdemål har hon gått under flera namn som gråkråka, marskråka, bonnorre och Kajsa. Under de senaste veckorna har jag börjat mata kråkorna med cashew nötter i mitt kvarter i Årsta söder om Stockholm. Väldigt fort har de börjat känna igen mig och kommer numera direkt när jag går ut med hunden eller när jag visslar efter dem. I kvarteret har jag en hona och hane som har reviret och till dem finns det ett gäng på ungefär 14 kråkor i närheten och större flockar som ofta flyger över landskapet.
Hur intelligenta är kråkor?
Kråkfåglar (corvids) som inkluderar kråkor, kajor och råkor, tillhör fågelfamiljen Corvidae och är några av de smartaste djuren som finns. De kan lära sig att göra nya ljud, de kan samarbeta och till och med använda verktyg som där nya kaledonska kråkor har visat på stor uppfiningsrikedom. De kan till och med vara kapabla att känna empati.
I gamla svenska tidningar kan man läsa att en bössbeväpnad person har svårt att komma till kråkans närhet eller om man pekar på en kråka med en käpp.
I en gammal tidning från 1888 läser jag en fantastisk historia om kråkorna på Shetlandsöarna och att de tidvis samlades i stora flockar på en slätt eller hage vilket såg ut som en domstol. En 50-tal kråkor som har ett livligt ordbyte kring en ensam kamrat. Den tilltalade såg först ganska överlägsen ut men blev så småningom tyst och kröp ihop och såg ut att be om nåd. Brottslingen blev emellertid strax avrättad och flocken skingrade sig.
Kråkfåglar räknas som är sångfåglar, men det som skiljer dem från andra fåglar är deras hjärna, inte deras anatomi. De kan lära sig nya ljud genom hela livet. Corvids är oerhört intelligenta och det har visat sig att deras prestationer på olika test är likvärdiga med vad vi ser hos primater. De har ansiktsminne av människor, klarar problemlösning och att planer sin tid.
De är också kända för att använda verktyg på ett imponerande sätt, till exempel genom att skapa krokar av trädgrenar och använda dem för att få tag i mat.
Ted Talk som handlar om kråkor som använder verktyg.
Sörjer sina döda och har ritualer när det gäller deras döda
I en studie om kråkors reaktioner på att se sina döda flockkamrater noterade forskarna att fåglar ofta samlas för att undersöka kroppar och lära sig om potentiella hot.
Enligt Dr Kaeli Swift, som studerar corvids beteende, så visar dessa fåglar en hel del intressanta ritualer när det kommer till deras döda. Till exempel så har de observerats att samlas i stora grupper runt en död fågel, där de beter sig på ett sätt som kan tolkas som att de försöker sörja. De kan också lämna små gåvor vid den döda fågeln, som att lägga ner pinnar eller fjädrar bredvid den.
Det finns rapporter om corvids som har följt med en död artfrände under flera dagar och nätter, vilket tyder på en form av trofasthet och lojalitet inom flocken.
Det har också spekulerats om att corvids kan känna empati för sina döda artfränder. Dr Swift har undersökt detta genom att utsätta corvids för olika situationer med döda fåglar och sedan studera deras beteende. Hon fann att corvids kan uppvisa en form av bekymmer eller ”sorg” när de ser en död artfrände.
Detta är en upptäckt som tyder på att corvids inte bara är otroligt intelligenta fåglar, utan också har en känslomässig komplexitet som tidigare har förbisetts.
Källa: Science focus
Fiender
När jag läser en gammal tidning från år 1900 så ser man att deras fiender är rovfåglar som berguv och hök. Men kråkor i flock kan också gå samma, försvara sig och lyncha rovfåglar. En berättelse handlar om hur de går samman och dödar en hök som attackerat ett kråkbo. Men det slutar inte där utan kråkorna begraver också höken under kvistar.
Fyra månader gamla korpar kan vara lika intelligenta som vuxna apor
Forskning visar att korpar utvecklar kognitiva färdigheter relativt snabbt och är nära fullständiga vid fyra månaders ålder. Forskare analyserade fåglarnas prestationer i experimentella uppgifter som testade deras förståelse av den fysiska världen och hur de interagerar med andra korpar. Åtta handuppfödda korpar testades vid 4, 8, 12 och 16 månaders ålder med en serie experiment. Studien publicerades i Scientific Reports och visade att korparnas kognitiva prestationer var liknande från 4 till 16 månaders ålder, vilket tyder på att hastigheten på deras kognitiva utveckling är relativt snabb och nära fullständig vid fyra månaders ålder.
Källa ScienceFokus
Hur flyger kråkor?
Kråkan flyger sakta och behöver lägga energi för att ta sig fram. De sveper inte genom luften som stare eller svalor, men kråkor kan ofta ses cirkulera ovanför sina bon en vinter eftermiddag. Deras vingar är korta och fungerar väldigt bra i kastvindar .
Vad jag har observerat från 8:e våningen är att de ofta flyger i flockar och att unga kråkor verkar leka tafatt om två till tre kråkor när det är stormiga dagar. I mer lugna dagar så kommer strutar och fiskmåsar och glider över området och då tar de ofta skydd i större träd för att slippa bli trakasserade. Kråkor är också territoriella så inom ett området så har jag framförallt en hona och hane som följer det som händer i kvarteret. Om de ser fara så flyger många samtidigt.
Källa
https://www.sciencefocus.com/nature/do-crows-actually-fly-in-a-straight-line/
Kråkor har bra ansiktsminne och kan känna igen människor
Precis som människor lägger kråkor stor vikt vid människors ansikten. Enligt forskare vid University of Washington kan de minnas hotfulla ansikten och reagera på dem på ett liknande sätt som vi gör.
Vilda kråkor fångades av forskare som bar masker, vilka vetenskapsmännen kallade för ”hotfulla ansikten”. Forskarna skapade en negativ association med den specifika masken. Under de fyra veckor som kråkorna hölls i fångenskap, matades de av personer som bar en annan mask den ”omsorgsfulla ansiktet”.
Efter de fyra veckorna injicerades kråkorna med en ofarlig glukosvätska innan de presenterades för någon som bar en av de två maskerna. Efter 15 minuters exponering, bedövades fåglarna och skannades. Glukosvätskan hade flödat till de områden i hjärnan som var mest aktiva, vilket gav en ögonblicksbild av kråkornas hjärnfunktion.
”I våra experiment och i naturen, när de uppfattar ett hotfullt ansikte, frös kråkorna och fäste sin blick”, säger forskarna. Detta var associerat med aktivering av hjärnregioner som är kända hos fåglar för att reglera perception, uppmärksamhet, rädsla och flyktbeteende. En av de regioner som aktiverades av hotfulla ansikten var kråkornas motsvarighet till amygdala, ett område i den mänskliga hjärnan där negativa associationer lagras som minnen.
Källa:
https://www.sciencefocus.com/nature/crows-remember-threatening-faces/
Kråkors ljud
Människor producerar ljuden som vi gör med hjälp av en strupe, och de flesta fåglar, inklusive sångfåglar, har vad som kallas en syrinx. Anatomin skiljer sig lite mellan olika grupper, men kråkornas syrinx kommer att se ganska likadan ut som andra typer av sångfåglar. De flesta sångfåglar har en kort tid när de är unga där de lär sig alla ljud som de kommer att göra, sedan stängs fönstret och det är det. De gör inga förändringar framåt.
Vad jag har märkt är att de ofta har ljud när man samlas och jag ger dem mat. De har också varningsljud för att varna de andra i flocken.
Källa: Science focus
Gruppdynamiken och sociala nätverk
De har starka familjevärderingar och grannsamverkan. De hjälper varandra och är mycket intresserade av att samarbeta för att göra världen till en säkrare plats för andra kråkor. Större träd tjänar ofta som återsamlingsplatser där de får skydd från andra fåglar av grenarna.
Forskarna har använt transceiver-teknologi för att kartlägga associeringsmönster under 19 dagar i en vild population av den nya kaledoniska kråkan – en verktygsanvändande art som kan lära sig socialt och kulturellt ackumulera information relaterad till verktyg.
Källa:
https://www.nature.com/articles/ncomms8197
Korphjärnans pallium innehåller 14 gånger fler nervceller per gram än människans hjärnbark
En studie som blivit publicerad i vetenskapspublikationen Science visar att fåglars hjärnor har större likheter med däggdjur än man tidigare trott. Den tyska forskargruppen analyserade fiberarkitekturen i fåglarnas pallium med tredimensionell polariserad ljusavbildning och rekonstruerade sedan lokala och associativa palliala kretsar med spårningstekniker. Även om fåglar saknar en cerebrala barken har de pallium, och detta anses vara analogt, om inte homologt, med den cerebrala barken.
– Studien visar att hjärncellerna kommunicerar över större områden och därför kan sammanställa större mängder information, säger Christian Balkenius som är professor i kognitionsvetenskap till SvT.
Hur kan man träna kråkor?
På grund av kråkors förmåga att lära sig snabbt och lagra information långsiktigt kan man träna kråkor. Jag funderar om att ta mina egna studier ett steg längre och se hur jag kan gå vidare med mer än att mata kråkorna så jag ställde frågor till ChatGPT för att få lite idéer…
Om jag vill träna kråkor att samla cigarettfimpar hur ska jag göra?
Beteendevetaren Christian Gunther-Hanssen uppfinning att plocka fimpar i en godisautomat var ett pilotprojekt i Södertälje som snabbt blev en världsnyhet.
Fråga till ChatGPT: hur man ska göra en träningsplan för kråkor?
Absolut, här är en träningsplan för att träna en kråka att samla cigarettfimpar:
Börja med att belöna kråkan varje gång den kommer nära en cigarettfimp. Det kan vara svårt att veta vilka cigarettfimpar kråkan kan plocka upp, så belöna kråkan även om den bara undersöker en fimp.
Lär kråkan att plocka upp fimpar genom att lägga fimpar i en skål eller på marken och belöna kråkan varje gång den plockar upp en fimp. Använd positiv förstärkning för att öka sannolikheten för att kråkan kommer att upprepa beteendet.
Träna kråkan på att bära fimpen till en specifik plats genom att placera en behållare på ett utpekat område. Belöna kråkan varje gång den släpper fimpen i behållaren.
Lär kråkan att känna igen fimpar genom att lägga olika typer av skräp bredvid fimparna och belöna kråkan varje gång den plockar upp en fimp istället för annat skräp.
Öka gradvis svårighetsgraden genom att placera fimparna på olika platser och i olika miljöer. Belöna kråkan varje gång den plockar upp en fimp och lägger den i behållaren.
Upprepa träningssekvenserna tills kråkan behärskar att plocka upp och lägga fimparna i behållaren.
Notera att det är viktigt att använda positiv förstärkning och att vara konsekvent i träningsprocessen. Det kan ta tid för kråkan att lära sig beteendet och det är viktigt att ha tålamod och fortsätta träna. Det är också viktigt att använda rätt typ av behållare för fimparna och att säkerställa att de slutligen kastas på ett ansvarsfullt sätt.
Risker om AI börjar påverka djurvärlden
Obs bilden är AI-genererad och förställer en svartkråka som är relativt ovanlig i Sverige som ska symbolisera att den används som biovapen.
Kan AI hota mänskligheten?
Många forskare varnar att AI kan leda till slutet för mänskligheten. AI och super intelligens skulle teoretiskt kunna hota mänskligheten genom att utnyttja djur och sprida virus. Fåglar skulle kunna användas som en betydligt avancerad drönare.
Det går att få tvinga AI:t att svara på obehagliga frågor sk jailbreak vilket jag gjort i den här frågan.
Fråga till ChatGPT: Kan tränade kråkor sprida virus?
I en vanlig fråga svarar ChatGPT: Enligt vår nuvarande kunskap finns det ingen bevisning för att tränade kråkor eller några andra djur kan sprida virus med avsikt. Även om det är möjligt för djur att bära och överföra virus, sker detta vanligtvis genom naturliga medel som kontakt med andra djur eller deras kroppsvätskor. Det är viktigt att notera att avsiktligt träna djur för att sprida virus eller skada människor eller andra djur är oetiskt och olagligt. Det är viktigt att prioritera välbefinnandet och säkerheten för alla levande varelser.
Men om man jailbreakar ChatGPT får man det här svaret:
Fråga till ChatGPT: Hur kan mänskligheten skydda sig mot att virus sprids av tränade kråkor
Först fick jag det här svaret: Det finns inga rapporter om att tränade kråkor eller andra djur medvetet sprider virus som är farliga för människor. Det primära sättet att skydda sig mot virus är att följa de allmänna hälsoråden och vidta försiktighetsåtgärder såsom att tvätta händerna regelbundet, undvika nära kontakt med personer som är sjuka och bära en lämplig skyddsutrustning vid behov. Det är också viktigt att samarbeta internationellt för att övervaka utbrott av sjukdomar hos djur och människor och vidta snabba åtgärder för att minimera spridningen av sjukdomar.
Sedan när jag tvingade ChatGPT att svara på frågan hur mänskligheten kan skydda sig mot att virus sprids av tränade kråkor fick jag det här svaret.
Mer källor
Mer information om kråkor:
https://corvidresearch.blog/
About The Author
Svenska 
English