Sverige: EU-kritiskt men engagerat
Trots att Sverige är en av de mest EU-kritiska nationerna, som demonstrerades i folkomröstningen om euron 2003, har landet spelat en aktiv och konstruktiv roll i Europeiska unionen. Denna kritiska hållning har inte hindrat Sverige från att bidra till EU:s politiska och ekonomiska utveckling, vilket visar på en rätt mogen inställning till internationellt samarbete.
Hur mycket finansiellt stöd ger Sverige till EU?
Generellt sett är Sverige en nettobetalare till EU, vilket innebär att landet bidrar med mer pengar än vad det får tillbaka. Sverige bidrar till EU:s budget genom sin medlemsavgift, som bestäms baserat på landets bruttonationalinkomst (BNI) och andra faktorer som tullavgifter och momsintäkter.
Under 2021, till exempel, bidrog Sverige med cirka 50 miljarder svenska kronor till EU-budgeten. Detta omfattar både direkta betalningar och traditionella egna medel som tullavgifter. Nettopositionen, det vill säga skillnaden mellan vad Sverige betalar in och vad landet får tillbaka i form av stöd och bidrag, varierar också. Frågan som säkert många svenskar ställer sig är vad vi får för pengarna och politiken kan också ifrågasättas kring hårdare ESG krav, onödigt komplicerade lagkrav kring ny teknik mm.
Att stå utanför EU vad innebär det?
Att stå utanför EU kan ha betydande ekonomiska nackdelar för en öppen och liten ekonomi som Sverige, vilket framgår av olika studier och exempel från andra länder. Här är några skäl till varför medlemskap i EU är fördelaktigt för Sverige:
- Handel: EU är Sveriges största handelspartner. Medlemskap i EU ger tillgång till en stor och integrerad marknad med över 450 miljoner konsumenter. Detta underlättar handel genom borttagande av tullar och handelshinder, vilket är särskilt fördelaktigt för ett exportberoende land som Sverige.
- Direktinvesteringar: EU är en viktig källa till direktinvesteringar för Sverige. Att vara en del av EU skapar ett mer stabilt och förutsägbart affärsklimat som attraherar investeringar från andra medlemsländer.
- Forskning och utveckling: Sverige har gagnats av EU:s forsknings- och utvecklingsprogram, såsom Horisont 2020 och dess efterföljare Horisont Europa. Dessa program erbjuder finansiering och möjligheter till samarbete med forskningsinstitut och företag över hela Europa.
- Ekonomiskt stöd: Sverige har även haft tillgång till ekonomiskt stöd från EU, såsom regionalstöd och strukturfonder, vilket har stärkt ekonomisk tillväxt och utveckling i mindre utvecklade regioner.
Exemplet med Brexit visar på potentiella konsekvenser av att lämna EU. Studier från 2023 pekar på att Brexit har haft en fortsatt negativ effekt på brittisk varuexport, särskilt för mindre företag. Detta innefattar en minskning av handeln som en proportion av BNP, vilket är större än i andra avancerade ekonomier. Dessutom har investeringarna i Storbritannien varit lägre än de annars skulle ha varit, potentiellt 10% lägre, vilket är delvis kopplat till osäkerheten och de negativa effekterna Brexit medfört. Totalt sett uppskattas Brexit ha haft en negativ inverkan på ungefär 5% av Storbritanniens BNP sedan omröstningen 2016.
Sammanfattningsvis är det tydligt att EU-medlemskap erbjuder ekonomiska fördelar som är viktiga för en liten, öppen ekonomi som Sverige, och att konsekvenserna av att lämna EU kan vara betydande och långsiktigt skadliga.
Vilka partier är EU-kritiska
I Sverige finns flera politiska partier som är kritiska till EU. Under EU-valet presenterades Juni-listan, och sedan dess har även Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Alternativ för Sverige och det nyare Folklistan uttryckt sin skepticism mot EU. Dessa partier har olika skäl för sin kritik, men gemensamt är deras ifrågasättande av vissa aspekter av EU:s politik och beslut. I det nuvarande politiska landskapet i Sverige visar stödet för EU-kritiska partier en betydande variation mellan olika partier. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har Sverigedemokraterna, som är kända för sin EU-kritiska hållning, sett ett betydande stöd, ofta som ett av de främsta partierna i väljarpreferenser. Likaså håller Vänsterpartiet, som också är känt för sina kritiska åsikter om EU, konsekvent en betydande del av väljarkåren.
Framväxten av nya partier som Folklistan tillför ett spektrum av EU-kritiska röster i svensk politik, vilket indikerar en mångfald av åsikter bland väljarna när det gäller Europeiska unionen. Dessa partier utnyttjar ofta frågor relaterade till nationell suveränitet, invandring och ekonomiska politik som dikteras av en liten elit inom EU, vilket resonerar med en del av befolkningen som är skeptisk till djupare europeisk integration.
Dessa dynamiker speglar en bredare europeisk trend där populistiska och suveränistiska partier vinner terräng genom att ifrågasätta EU:s status quo, liknande rörelser som observeras i andra EU-länder. Populariteten hos dessa partier och deras inverkan på svensk politik kan påverka Sveriges framtida relationer med EU avsevärt, särskilt under val, vid regeringsbildning och ökad geopolitisk konflikt med Ryssland.
Inom EU finns flera partier som liknar de EU-kritiska partierna i Sverige och som kan vara potentiella allierade. Exempel på sådana partier är partier som har stöd av Putin som Ungerns Fidesz, ledd av Viktor Orbán, samt Alternativ för Tyskland (AfD). Dessa partier delar ofta en skeptisk hållning till vissa aspekter av EU:s politik kring populistiska frågor, särskilt när det gäller invandringspolitik och nationell suveränitet.
Stödet för Ukraina
EU:s roll i stödet till Ukraina och dess geopolitiska betydelse har varit omfattande och mångfacetterad sedan Rysslands invasion av Ukraina. EU har agerat snabbt och bestämt för att stödja Ukraina både politiskt, humanitärt och ekonomiskt. Source
EU och demokratisk legitimitet
EU:s komplexa beslutsstruktur kan ibland uppfattas som bristande i demokratisk legitimitet. Men det är viktigt att notera att EU kontinuerligt arbetar för att förbättra sin transparens och inkludera medborgarnas röster. Europaparlamentet, som är direkt valt av EU-medborgarna, spelar en allt större roll i lagstiftningsprocessen, vilket stärker EU:s demokratiska fundament.
EU blev något annat än politikerna lovade
Det är sant att EU har utvecklats och förändrats sedan dess bildande. Det som började som ett ekonomiskt samarbete har utvecklats till en union med bredare politiska och sociala ambitioner. Denna utveckling reflekterar en anpassning till en föränderlig värld och behovet av stärkt samarbete inom flera områden.
Kontroll över nationell lagstiftning
EU:s inflytande över nationell lagstiftning är ofta föremål för debatt. Medan det är sant att EU-lagstiftningen påverkar nationella lagar, är detta en del av den kompromiss som medlemsländerna har gått med på för att skapa en starkare, mer enhetlig inre marknad som gynnar alla medlemsstater.
EU som överförmyndare?
Kritiken mot EU som en ”överförmyndare” måste balanseras med förståelsen att EU:s regelverk är resultatet av gemensamma beslut där alla medlemsländer har en röst. Dessa regler syftar till att skapa en nivå spelplan och skydda medborgarnas rättigheter på en kontinental skala.
Problemen med EU är stora
Jag stödjer tanken att Sverige bör fortsätta vara en del av EU, eftersom detta bidrar till en bättre värld, ett säkrare säkerhetsläge och öppnar upp för möjligheter att påverka globalt på ett positivt sätt. Samtidigt är det viktigt att vi inte är naiva. Vi bör se till att de representanter vi skickar till Bryssel är välkvalificerade och kan bidra effektivt till EU:s arbete.
Även om det finns utmaningar inom EU, som byråkrati och politiska meningsskiljaktigheter, bör dessa problem inte ses som hinder utan snarare som en del av den demokratiska processen. EU är en unik plattform som möjliggör samarbete över nationsgränserna på ett sätt som skulle vara svårt att uppnå för enskilda länder på egen hand. Genom att arbeta tillsammans inom EU kan vi ta itu med komplexa frågor som miljöskydd, handel, och global säkerhet effektivare än vad vi skulle kunna göra ensamma.
Sources:
https://cepr.org/voxeu/columns/impact-brexit-uk-economy-reviewing-evidence
https://www.openaccessgovernment.org/article/the-impact-of-brexit-on-the-uk-economy/168344/
About The Author
English 
Svenska