The Mao statue in Västertorp

Mao statyn utanför badhuset i förorten Västertorp i Stockholm

I Stockholmsförorten Västertorp står en staty av Mao Zedong, den kinesiska revolutionära ledaren och grundaren av Folkrepubliken Kina. Denna staty, uppförd under en tid då Mao fortfarande hade en stark symbolisk närvaro i världspolitiken, har blivit föremål för debatt och reflektion.

Mao statyn som står utanför det kommunala badhuset i Stockholmsförorten Västertorp är märklig. Å ena sidan kan jag tycka det är fascinerande att vi sätter upp statyer över mördare men å andra sidan kan jag tycka det är bra för de visar hur snett politiken var under 1970-talet.

Mao-statyn i Västertorp är inte bara en konstnärlig skulptur utan också en representation av de politiska och ideologiska strömningarna under 1970-talet. Under denna tid upplevde världen en komplex politisk dynamik, där kommunismen och dess ledare ofta romantiserades av vissa grupper i väst.

Statyn i Västertorp kan betraktas som en spegling av den tidens politiska klimat. Den påminner om en era då politiska ideal ofta var skilda från de hårda realiteterna av de ideologier som förespråkades.

Maos styre och verkligheten bakom miljontals dödsfall

Å ena sidan har Mao Zedong spelat en central roll i Kinas moderna historia och kulturella identitet. Å andra sidan är hans regim ansvarig för enorma mänskliga lidanden och dödsfall, särskilt under kulturrevolutionen och det stora språnget. Denna komplexa dualitet gör att statyn av Mao kan ses både som en fascinerande och en provocerande symbol.

Mao Zedong, som var ordförande för Folkrepubliken Kina från dess grundande 1949 till sin död 1976, är ofta hållen ansvarig för dödsfall på grund av hans politiska beslut och kampanjer. Det exakta antalet döda kan variera beroende på vilka källor man använder, och det finns ingen enighet bland historiker.

De största händelserna som orsakade dödsfall under Maos styre inkluderar:

Landreformen (1947-1952): Denna kampanj riktade sig mot ”jordägare” och ledde till avrättningar, tortyr och dödsfall. Uppskattningar av antalet döda varierar från hundratusentals till några miljoner.

Den stora hungersnöden (1959-1961): Denna var en konsekvens av ”Det stora språnget framåt”, en kampanj som syftade till att snabbt industrialisera och kollektivisera jordbruket. Felaktiga politiska beslut, dålig rapportering, ogynnsamma väderförhållanden och andra faktorer ledde till en av de värsta hungersnöden i mänsklighetens historia. Uppskattningar av antalet döda varierar, men ligger ofta mellan 15 och 45 miljoner människor.

Kulturrevolutionen (1966-1976): Denna kampanj syftade till att förnya kommunistpartiets anda och eliminera ”borgarklassens” influenser. Den orsakade omfattande social oro, förföljelser, tortyr, avrättningar och andra våldshandlingar. Uppskattningar av antalet döda varierar, men ligger ofta mellan 500 000 och 2 miljoner människor.

Det är viktigt att notera att många av dessa dödsfall var indirekta – till exempel de som dog av svält under hungersnöden – snarare än direkta avrättningar. Dessutom finns det fortfarande en stor osäkerhet om dessa siffror, och olika källor kan ge mycket olika uppskattningar

Varför restes Mao statyn i Västertorp

Förekomsten av Mao-statyn i Västertorp väcker även frågor om vilka personer som förtjänar att hyllas med offentliga monument.

Statyn restes 1976 och gjordes av Pye Engström och heter Efter badet. Kanske ville konstnären visa att vi alla är människor efter det att vi har tagit ett bad och det finns också andra prominenta personer som sitter på led bredvid Mao.

Ja jag tycker nog att statyn är rätt snygg faktiskt och jag ser också en strimma humor i konstverket att även en diktator är människa efter badet. Det är också värt att nämna att under Maos styre genomfördes också positiva reformer, som minskning av analfabetismen och förbättringar av kvinnors rättigheter. Men hans styre är fortfarande kontroversiellt på grund av de stora förlusterna av människoliv.

Samtidigt blir statyn med den historiska bakgrunden ett monument över vänster radikalismen i Sverige när socialism höll ett starkt grepp över Sverige i media och politik. Själv undrar jag vem som beställde verket. Samma år som statyn restes tog borgarna makten i Sverige för det hade gått för långt. Det var fult att tycka om kommersiell musik och vi barn matades med barnprogram av Claire Wikholm och Manne. Landet hade blivit så genomsocialiserat att tom Astrid Lindgren, som senare har berättats var socialdemokrat, började protestera mot marginalskatterna!

De svenska kommunisterna höll sig kvar i sin ideologi. Jag minns när vi skulle skriva ett gymnasiearbete över Kuba krisen i början på 80-talet och vi tog oss till kommunistiska bokcaféet, som bara sålde radikala vänster. Personen i skägg, runda glasögon, Palestina sjal och kofta som vi intervjuade hävdade hur överlägset  kommunismen var och hur bra Kuba var eftersom kubanerna skickade läkare till Angola…Nu var det inte det enda man skickade till Angola utan kubanerna skickade också 55 000 soldater. Mannen med koftan berättade för oss att det var viktigt att skilja mellan olika former av kommunism som den vanliga kommunismen som företräddes av VPK och Lars Werner, Kina kommunismen (APK), den ryska kommunismen, arbetar partiet kommunisterna , Afghanska kommunismen och de mest extrema KPML (r) Kommunistiska Partiet Lenin Marxisterna (revolutionärerna).

Borde det inte vara dags att sätta upp nya statyer?

Det har varit diskussioner om att ta bort statyn men det tycker jag är fel. Statyn visar svensk naivism inte bara från konstnären men även från de som har beställt verket – med skattepengar.

Mao-statyn i Västertorp är inte bara en kulturell och konstnärlig artefakt utan också en katalysator för diskussion och reflektion kring historiska minnen och politiska ideal. I en tid då monument och deras betydelse granskas allt mer kritiskt, erbjuder denna staty en unik möjlighet att utforska och förstå de komplexa nyanserna i vår kollektiva historia.

Jag önskar att kommunen hade modet att beställa en ny staty gärna mitt emot Mao föreställande den okända hjälten ”tankmannen” som protesterade mot militärerna på himmelska fridens torg den 5:e maj 1989. Vi vet inte vem han var men han var en sann förebild för oss alla.

About The Author