Vilket är snabbaste sättet att boarda ett flygplan?
Min gamla mattelärare brukade säga att ifall man ska lösa ett komplicerat problem så ska man använda lätta problem som man kan applicera för att lösa det komplicerade problemet.
Köteori är en gren av matematiken som handlar om att studera system av köer, det vill säga följder av element som väntar på att behandlas eller tjänas. Det kan användas för att analysera olika system där det finns väntetider, till exempel i samband med kösystem på bankkontor, vägtrafik och datorer.
I köteori studerar man vanligtvis hur lång tid det tar för olika element att genomgå systemet, hur många element som finns i systemet vid olika tidpunkter och hur systemet påverkas av olika parametrar som till exempel antalet serverar eller köande element. Man kan också undersöka hur olika strategier för att hantera kön påverkar systemet och försöka hitta de strategier som ger det mest effektiva systemet.
Med köteori går det tex att avgöra vilket som är bästa sättet att få folk ombord på ett flygplan. Det finns fyra olika metoder:
- Först till kvarn: Passagerarna boardar efter den ordning de checkade in.
- Gruppboardning: Passagerare delas in i olika grupper, till exempel efter sittande rad eller bokningsklass, och boardar i en viss ordning.
- Kösystem: Passagerare bildar en kö och boardar i den ordning de står i kön.
- Zonboardning: Passagerare delas in i olika zoner efter sittande rad eller bokningsklass, och zonerna boardar i en viss ordning.
Steffen metoden sägs vara den bästa metoden och klart bättre än Wilma metoden, huller om bullermetoden eller blockmetoden. När jag var i USA sist valde man att låta barnfamiljer borda flygplanet först – jag tyckte det var en sympatisk inställning men resultatet var minst sagt kaotiskt. Om man närmar sig problemet från ett vetenskapligt perspektiv får man alltså en bättre lösning än att göra en subjektiv värdering kring hur boardingen ska gå till.
Läs artikeln i SvD.
Vid Steffenmetoden börjar man fylla fönsterplatserna varannan fönsterplats på ena sidan och därefter varannan fönsterplats vid andra sidan. Därefter varannan mitten plats och därpå de som sitter längst ut. Smart va? Vad Dr Steffen verkar ha glömt är är att man kan borda planet både från bakre ingången och främre ingången samtidigt. Sist jag flög från Stockholm till Göteborg gjordes det experimentet och de som skulle placeras längst bak i flygplanet fick i boarding gången ta till höger, gå under vingen och gå ombord via den bakre flygplans ingången. Jag tror, utan att ha studerat problemet i 5 år som Steffen, att det optimala nog borde vara att kombinera Steffenmetoden med att använda båda flygplans ingångarna.
Vad som gör det här problemet riktigt intressant är att flygplansmodellen skulle kunna användas för att analysera hur vi använder kapital i samhället. I vår ekonomi finns det kostsamma köer som borde minimeras för att samhället skulle fungera så bra som det bara är möjligt. Köteori borde vara ett sätt att effektivisera samhället. Man skulle exempelvis vilja minimera arbetslöshetskön, socialbidragskön, vårdköer, att kapital försvinner i form av överpriser till monopolmarknader m.m.