På Kalmars Södra kyrkogård, vackert beläget bredvid Kalmar slott, finns en gigantisk granit gravsten med en ingravering av ett gevär som bryts. Det är samma välkända symbol som Svenska Freds använder i sin logotype.
Gravstenen är rest till minne av en 22-årig pacifist vid namn Rickard Almskoug som föddes 25 november 1887. Almskoug räknas som en av Sveriges första dokumenterat politiska vapenvägrare.
Värnplikten infördes i Sverige 1901 och ett år senare introducerades termen pacifism. De unga på vänstersidan kallade mönstringen för ”slaktarbyråns organisation” och uppmanade alla att vägra ta på sig ”den blodiga skjortan”. Det fanns även de som kopplade samman värnplikten med kraven på rösträtt. Vid denna tidpunkt fanns det möjligheter till sk samvetsöm militärtjänst vid förbanden men frågan var känslig och samtidigt fanns det förläggare som Henning von Melsted som dömts till fängelse för att ha publicerat Leo Tolstojs pacifistiska uppmaning att inte skjuta på folkmassor.
Rikard Alexander Almskoug var en ungsocialist i Kalmar och hatade alla former av orättvisor. Han växte upp som en Norrgårdsunge och tillhörde därmed samhällets lägsta kast i staden. De anställda på Norrgård har senare beskrivits som pennalister och det var vanligt med misshandel och prygel på uppfostringsanstalten.
Almskoug inspirerades av Bertha von Suttners bestseller ”Ned med vapnen”. Efter en skrivelse meddelade han att han vägrade göra militärtjänst. Almskoug vägrade utrusta med orden: – Jag tar aldrig på mig mördarkappan!
Som svar anhölls Almskoug och fördes av Kalmarpolisen till Hultsfreds excercisplats år 1909. Där dömdes han av militärdomstolen till 3 månaders straffarbete och placerades senare i Västervik. 14:e mars hade han anhållits. På pingstdagen den 30 maj avled han. I juni kom 2 stycken brevkort till hans bror på det ena meddelades att brodern hade dött och på det andra kortet meddelades att han skulle begravas dagen därpå.
Vännen C.J Björklund engagerade sig i Almskougs öde och började göra efterforskningar kring dödsfallet. Han konstaterade att Almskoug inte fått fullvärdig vård i fängelset och inte förts till sjukhus.
Dödsorsaken uppgavs vara tuberkulos i binjurarna eller/och brusten blindtarm och det kan mycket väl ha handlat om misshandel som var vanligt på den tiden. På oklara grunder nekades han läkarvård och dog i Västerviks kronohäkte.
I tidningen Kalmar Nr 85 den 5 juni 1909 hittar man en notis att begravningen är dagen därpå och att samlingen är vid folkets hus gård kl. 12.30 på eftermiddagen. Det är också en artikel att obduktionen verkställts på Vesterviks lasarett och att de konstaterats att han dött av den ovanliga Adisonska sjukdomen eller tuberkulos i binjuren. Någon annan orsak till dödsfallet hade inte kunnat påvisas men överläkaren på lasarettet hade förklarat att fängelseluften haft en ogynnsam inverkan på sjukdomens förlopp och dödsfallet således kunde sättas i samband med avtjänandet av straffet som han fått för sin värnpliktsvägran. Överläkaren framhöll att det inte fanns någon som helst anledning att göra fängelsemyndigheterna skyldiga
Kistan med stoftet fördes ombord på ångaren Hyperion och fördes till Folkets hus i Kalmar. Kistan kläddes i rött och höljdes med blommor och kransar. I hans dödsannons skrev man ”Samhällets hämnd drabbade honom då han vägrade öva sig till mord. Samhället mördade honom – hans handling lever och skall bära frukt” och i annonsen bad de att följa honom till graven. Samlingen var på Folkets Hus kl 19.30 den 6:e juni.
Pacifism: Vem var Rickard Almskoug?
Syndikalisterna har tagit till sig Almskoug och enligt ett inlägg på syndikalisterna webbplats citeras Almskoug.
– För oss fredsvänner gäller det att gå framåt, att aldrig svika vårt samvete, även om man med aldrig så stränga och barbariska metoder skulle söka kringskära vår frihet. Hurdant än offrens öde blir kräver dock vår gemensamma sak detta, och ingen som sätter fredsidén högt har rätt att svika.
Begravningen var en mycket stor händelse i Kalmar
Begravningen var den 6:e juni 1909 med sorgklädda fackföreningsfanor i stort antal.
I tidningen Smålandsposten skrev de en artikel den 7:e juni 1909 med rubriken ”Skandalöst ungsocialistiskt uppträde å Kalmar kyrkogård”. I artikeln beskrivs Almskoug med namnet Elmskog ”fantasten och värnpliktsvägraren” och att han avlidit för sin halsstarriga värnpliktsvägran. Vid begravningen kom det omkring 3000 personer enligt Smålandsposten men enligt CJ Björklund uppskattade deltagarantalet till nog det dubbla och han skriver att ”hela staden hade mött upp”.
Kistan var rödklädd och fördes till graven av 6 ”unghinkar” klädda i vita mössor och långa fladdrande svarta halsdukar. Mitt under psalmsången började unghinkarna att sjunka Internationalen och sedan bredde ynglingarna fanor över graven och på ett stort standar stod det ”Samhället mördade honom. Vi kräver hämnd”.
CJ Björklund hade uppvaktat pastorsexpeditionen och begärt att begrava sin kamrat utan inblandning av kyrkan men det skar sig med den hetsiga pastor Ossian Wahlmark. Kyrkan hade lierat sig med Josef Nilssons ”Gule Josefs arbetarförbund” som var en arbetsgivarvänlig organisation. Vid strejker värvade organisationen strejkbrytare sk ”gulingar” därav namnet. Ett råskinn ur Gule Josef och fanatiska kyrkomän rusade mot Björklund gick så långt att de brottade ner honom i graven.
Pastorn hindrades att hålla predikan av ”unghinkarna” och istället höll en av kistbärarna kakelarbetare C.J. Björklund ett brandtal innan han fördes bort av kyrkågårdsvaktaren. Den 6:e juni öppnades i den borgerliga pressen en våldsam hets med rop om åtal. Enligt notisen i Smålandsposten kommer åtal att följa. CJ Björklund dömdes till 4 månaders fängelse i Kalmar. 6 av kamraterna dömdes till 200 kronor i böter men de satt av böterna på 21 dagar var i Kalmarfängelset.
Senare skulle syndikalisten C.J Björklund skriva en bok ”Anarkist och Agitator” ladda ner som pdf, där ett kapitel är tillägnat pacifisten Almskoug -En värnpliktvägrares död. Han skrev även ett skådespel med titeln ”Jag vägrar”.
Den 22:a maj 1917 kom C.J. Björklund med ett förslag om en insamling till grundplåten till granitmonumentet. Ofta restes stora stenar kring rikare släkter och det går att hitta familjen Palmes familjegrav representerad med stora stenar – ett stenkast längre bort mot Kalmarsund. På stenen stod det att Almskoug var värnpliktsvägrare och dog i fängelset den 6:e juni 1909 (felaktigt datum red anm.) och att vården restes av Sveriges ungsocialister.
Sources:
Från Fars och Farfars tid s. 758
Anarkist och Agitator – CJ Björklund
Kalmar i Mannaminne – Skotte Linde & Kenneth Ottosson – om Norrgård s.161
About The Author
English 
Svenska