Recession. Ett ord som får både investerare och politiker att hålla andan. Med en rad geopolitiska händelser, nya handelskrig och räntehöjningar i bakfickan växer oron för en amerikansk lågkonjunktur. I denna bloggpost analyserar vi vilka företag i en typisk diversifierad portfölj som riskerar att gå i konkurs vid en ekonomisk nedgång och vilka som kan stå pall.
Makroekonomisk översikt: handelskrig, räntor och recessionsrisk
Den globala ekonomin befinner sig i ett känsligt läge. Geopolitiska spänningar, ett tilltagande handelskrig mellan USA och Kina samt en åtstramande penningpolitik i både USA och Europa gör att investerare står inför ett nytt makroekonomiskt landskap.
Räntepolitikens roll: Efter flera år av expansiv penningpolitik tvingas centralbanker nu hantera inflation genom räntehöjningar. I USA har Federal Reserve höjt styrräntan kraftigt, vilket påverkar allt från företagsobligationer till bostadslån. I Europa har ECB följt efter, om än något försiktigare. Högre räntor innebär dyrare kapital och press på skuldsatta företag, särskilt inom fastigheter, tillväxtbolag och cykliska branscher.
Handelskrigets konsekvenser: USA:s tullar på kinesisk elektronik, medicin och fordonsdelar har mötts av kinesiska motåtgärder – däribland exportstopp av sällsynta jordartsmetaller och magneter. Dessa material är centrala för högteknologiska produkter, försvarsindustri och energiomställning. Resultatet är stigande produktionskostnader, störningar i försörjningskedjor och ökad inflationstryck på både konsument och industri.
Risk för recession: Med höga räntor, skärpta regler och geopolitiska konflikter ökar sannolikheten för en recession i USA och potentiellt även i Europa. En sådan utveckling påverkar tillgångsklasser olika:
- Aktier: Tillväxtbolag med höga värderingar och liten lönsamhet är särskilt utsatta. Däremot klarar sig ofta bolag inom defensiva sektorer som hälsovård, telekom och baslivsmedel bättre.
- Råvaror: Guld och silver betraktas som säkra tillflyktsorter. Men industrimetaller kan få problem om efterfrågan viker globalt.
- Fastigheter: Höga räntor pressar värderingar i fastighetssektorn, särskilt bolag med hög skuldsättning.
- Obligationer: Statsobligationer i stabila ekonomier kan åter bli attraktiva vid recession, medan företagsobligationer med låg kreditvärdighet blir mer riskfyllda.
Europa vs USA: Europas energiberoende, svagare tillväxt och högre känslighet för externa chocker kan innebära en mer utdragen nedgång jämfört med USA. Samtidigt är amerikanska tech- och försvarsbolag mer skyddade, medan europeiska industribolag riskerar att drabbas av både kostnadsökningar och efterfrågeminskning.
1. Banksektorn: Goldman Sachs (GS) och Morgan Stanley (MS)
- Varför? Trading-intäkterna exploderar i volatiliteten kring Trump-tarifferna.
- Data: GS +2,60% och MS +1,85% idag.
- Möjlighet: Bankerna tjänar mycket pengar på röriga marknader → starka Q2-rapporter väntas.
✅ Köp vid rekyl om du vill ha något defensivt i volatiliteten.
2. Euro och Europeiska statsobligationer
- Europa vinner just nu på Trumps tullkrig: Exporten från EU (speciellt Tyskland) till USA ökar.
- Dollarn försvagas, och EU:s ekonomier står starkare än väntat.
- Varför? Euro + Bunds (tyska statsobligationer) ses nu som ”nya säkra tillgångar” eftersom USA:s riskpremie ökar.
- Data: Euro stiger till 1,13 USD.
- Möjlighet:
- Köp europeiska obligationsfonder (ex: Xtrackers II Eurozone Government Bond 1–3 Years).
- Köp EUR-exponerade aktier, t.ex. LVMH, Vinci, Schneider Electric (långa trender i Europa nu).
✅ Bra för trygghet i portföljen.
Investeringar:
✅ AMF Aktiefond Europa (fond, låg avgift)
✅ iShares Euro Government Bond 10-25yr ETF (europeiska obligationer)
✅ Direkta aktier: Siemens, Schneider Electric, Vinci, Allianz, Linde.
3. Energisektorn: Olja och Energilagring
- Varför? Oljepriset är lågt (61 USD/fat) – men efterfrågan spås öka från AI-datacenter och export.
- Möjlighet:
- Köp billiga oljebolag: ExxonMobil (XOM), Chevron (CVX).
- Satsa på AI-datacenter-energi: NextEra Energy (NEE), Equinor (EQNR).
✅ Positionering mot återhämtning i energipriserna.
| Sektor | Bolag / Tillgång | Action |
|---|---|---|
| Bank | Goldman Sachs (GS), Morgan Stanley (MS) | Köp på rekyl |
| Valuta | Euro (EUR) | Investera i EUR-fonder |
| Energi | ExxonMobil (XOM), NextEra Energy (NEE) | Köp |
| Logistik | Maersk (MAERSK-B.CO) | Långsiktigt köp |
| Hälsa | Eli Lilly (LLY), Novo Nordisk (NVO) | Köp |
| Ädelmetaller | Guld & Silver ETF | Köp för riskskydd |
4. AI aktier
Om du vill bygga en korg av AI-aktier för 2025–2026 skulle jag föreslå att du prioriterar stabilitet + tillväxt genom att fokusera på Nvidia, Microsoft och Palantir som bas. Sedan kan du lägga till 1–2 mer spekulativa case som UiPath eller SoundHound AI.
| Nr | Bolag | Kort om varför | Kommentar |
|---|---|---|---|
| 1 | Nvidia (NVDA) | Ledare inom AI-chips, supercomputers och datacenter. | Fortfarande nummer 1 inom hela AI-infrastrukturen. |
| 2 | Microsoft (MSFT) | Äger OpenAI-partnerskapet och bygger in AI i hela sitt ekosystem. | Azure AI-tjänster och Copilot i Office/Teams växer. |
| 3 | Palantir (PLTR) | Ledare på AI-driven dataanalys och försvar. | Vinner kontrakt i både USA och Europa. |
| 4 | AMD (AMD) | Största utmanaren till Nvidia på AI-chips. | MI300-chippet säljer bra. |
| 5 | Alphabet (GOOGL) | Äger DeepMind och driver Google AI. | Gemini (AI-svar på ChatGPT) släpps kommersiellt. |
| 6 | Broadcom (AVGO) | Gör AI-infrastruktur (nätverk, chips) till hyperscalers. | Otroligt stark tillväxt från datacenter. |
| 7 | ASML (ASML) | Monopol på litografimaskiner för AI-chipstillverkning. | Absolut kritisk länk i halvledarkedjan. |
| 8 | Taiwan Semiconductor (TSMC) | Bygger chip åt Nvidia, Apple och AMD. | AI-boomen driver rekordproduktion. |
| 9 | ServiceNow (NOW) | Implementerar AI i affärsprocesser och automation. | Stark position bland storföretag. |
| 10 | UiPath (PATH) | Ledande inom AI-driven automation och robotisering. | Låg värdering jämfört med konkurrenter. |
| Bolag | Kort om varför |
|---|---|
| SoundHound AI (SOUN) | Röststyrda AI-lösningar – boom i röstteknologi. |
| C3.ai (AI) | Industriföretagens AI-plattform. |
| Symbotic (SYM) | Robotisering av lager/logistik med AI. |
| Arm Holdings (ARM) | Designar nästa generations AI-processorer. |
5. Defense & Security (Försvar och säkerhet)
Varför?
- Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina.
- Europas massiva ökningar av försvarsbudgetar.
- Trump vill att Europa tar större försvarsansvar.
Investeringar:
✅ Leonardo (Italien)
✅ Rheinmetall (Tyskland)
✅ Kongsberg Gruppen (Norge
✅ Northrop Grumman and General Dynamics (USA, men försiktigt med USA-risk)
6. Guld och råvaror
Varför?
- Kina och andra länder säljer amerikanska statspapper och köper guld.
- Volatilitet ökar → guld ses som en säker hamn.
Läs mer i artikel hur du investerar i guld
Uppdaterad Köp-lista (hög risk, anpassad april 2025)
Aktier:
- Leonardo S.p.A (Italien, försvar) – Europa måste rusta upp → fortsatt defensivt guldägg.
- Air Liquide (Frankrike, energiomställning) – Håller i lågkonjunktur.
- Neste (Finland, grön energi) – Mindre kopplat till USA-marknaden.
- Brookfield Renewable (Kanada, grön energi) – Globalt diversifierad.
- Kongsberg Gruppen (Norge, försvar/teknik) – Tjänar på Europas ökade militärsatsningar.
Fonder:
- Amundi MSCI Europe Value Factor (ISIN: LU1681046931) – Stabilitet och låga värderingar i Europa.
- SEB Sverigefond Småbolag C/R (ISIN: SE0000984192) – Svenska småbolag, låg dollarberoende.
- HANetf Sprott Energy Transition Materials ETF – Fonder för råvaror som används i energiomställningen.
Trackers:
- HANetf Royal Mint Responsibly Sourced Gold ETC – Fysiskt guld, låg avgift.
- iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF – Europeiska statsobligationer (lågriskdel).
Tvingade skuldbyten?
Handelskrig är vansinnigt men man har ett stort problem med gigantiska handelsunderskott som behöver finansieras. Frågan är hur man kommer försöka finansiera detta på sikt och försöka övervältra kostnaderna på andra länder. Om Trump-administrationen skulle rikta in sig på utländska innehavare av amerikanska statsobligationer (Treasuries), skulle det få betydande konsekvenser för både den amerikanska och den globala ekonomin.
Möjliga åtgärder och deras effekter
- Tvingade skuldbyten: Administrationen har övervägt att tvinga utländska innehavare att byta sina kortfristiga obligationer mot långfristiga, lågavkastande obligationer. Detta skulle kunna minska USA:s räntekostnader men riskerar att skada förtroendet för amerikanska skulder och leda till att investerare söker sig till andra tillgångar .
- ”Användaravgifter” på utländska innehav: Förslag har lagts fram om att införa en avgift på utländska innehav av amerikanska statsobligationer, vilket skulle minska avkastningen för dessa investerare. Detta skulle kunna uppfattas som diskriminerande och leda till att utländska investerare minskar sina innehav, vilket i sin tur kan höja räntorna och försvaga dollarn .Financial Times
- Skatt på utländska köp av statsobligationer: Det har diskuterats att införa en skatt på utländska köp av amerikanska statsobligationer för att minska efterfrågan och därigenom sänka dollarns värde, vilket skulle kunna gynna amerikansk export. Men detta riskerar att minska efterfrågan på amerikanska skulder och höja lånekostnaderna .Financial Times
Konsekvenser för marknaderna
- Ökade räntor: Om utländska investerare minskar sina innehav av amerikanska statsobligationer kan det leda till att räntorna stiger, vilket ökar lånekostnaderna för både staten och privata aktörer .
- Försvagat förtroende för dollarn: Åtgärder som uppfattas som diskriminerande mot utländska investerare kan minska förtroendet för dollarn som global reservvaluta, vilket kan leda till kapitalflykt och volatilitet på valutamarknaderna .
- Finansiell instabilitet: Stora förändringar i efterfrågan på amerikanska statsobligationer kan skapa instabilitet på de globala finansmarknaderna, särskilt om stora innehavare som Kina eller Japan väljer att sälja av betydande delar av sina innehav .
Slutsats
Att rikta in sig på utländska innehavare av amerikanska statsobligationer kan kortsiktigt minska statens räntekostnader, men riskerar att underminera förtroendet för amerikanska skulder och dollarn, vilket kan leda till ökade lånekostnader och finansiell instabilitet. Sådana åtgärder bör därför övervägas med stor försiktighet.
About The Author
English 
Svenska