En ny rapport indikerar att EU-skeptiska populistpartier kan komma att göra betydande framgångar i de kommande EU-valet. Denna trend är synlig i flera medlemsländer. Valet till Europaparlamentet hålls vart femte år och i år är valet 6-9:e juni.
Vilka är de populistiska partier i Europa som driver en EU-kritisk agenda?
ECR står för ”European Conservatives and Reformists”, en politisk grupp i Europaparlamentet som bildades 2009. Gruppen består av konservativa och euroskeptiska partier från olika EU-länder och andra europeiska nationer. ECR:s grundande var en reaktion mot vad medlemspartierna såg som en övertro på federalism inom EU och en önskan om att främja mer nationell suveränitet. Efter det senaste valet till Europaparlamentet 2019, hade ECR-gruppen 62 ledamöter i Europaparlamentet. Sverigedemokraterna har hotat med att lämna gruppen om Orbáns Fidesz går med.
Frankrike – Rassemblement National (tidigare National Front), lett av Marine Le Pen, är ett framstående exempel på ett populistiskt parti i Frankrike som har varit kritiskt till EU. Tidigare fick de lån från ryska banker och de har parlamentariker som Patricia Chagnon som frekvent syns i de ryska propagandakanalserna Russia Today. En annan parlamentariker Thierry Mariani var valobseratör på Krim och ha önskat ta bort sanktionerna mot Ryssland.
Polen – polska partiet Lag och Rättvisa (PiS)
Italien – Lega Nord, under ledning av Matteo Salvini, och Fratelli d’Italia, lett av Giorgia Meloni, är båda starkt euroskeptiska och har haft betydande framgångar i italiensk politik. De är kritiska mot migrationen och att den gröna agendan drivs av ideologiska orsaker och har stor påverkan på industrin. Under senare tid har hon blivit positivare till EU och försöker ändra på EU. Italien är med i gruppen ECR.
Nederländerna – Partij voor de Vrijheid (PVV), lett av Geert Wilders, är känt för sin starka kritik mot invandring och EU. Partiet har EU parlamentariker som Marcel de Graaff som sagt att Ukrainakriget är ett krig mellan civilisationer som han hoppas att Ukraina förlorar.
Ungerns regerande parti Fidesz och dess ledare, premiärminister Viktor Orbán, har en uttalat kritisk hållning till flera av EU:s politiska riktlinjer. Deras kritik har främst riktats mot EU:s migrationspolitik, rättsstatsprincipen, och överstatlighet och hans kopplingar till Putin är vida känd.
Tyskland – Alternative für Deutschland (AfD) som utmanar den traditionella synen på EU och migration. De har parlamentariker som Joachim Kuhs och Mazimilian Krah som är kinavänlig och kommit med uttalanden som att Ukraina måste bli en demilitariserad buffert zon.
Dessa partier har ofta framhävt nationell suveränitet och kritik mot EU:s överstatliga strukturer som centrala teman i sin politik. Många av dessa partier delar Putins syn på kulturell konservatism och motstånd mot vad de ser som västerländska värderingar. Dessa likheter kan ibland leda till öppna uttryck av stöd eller försvar av Putins politik, särskilt när det gäller Rysslands agerande på den internationella arenan.
Svenska EU-kritiska partier
I Sverige har partier som Sverigedemokraterna där det finns många aktörer som haft kopplingar till Ryssland och flera av de inbjudna valobservatörer på Krim hade kopplingar till SD.
Det nyare partiet Alternativ för Sverige uttryckt stark kritik mot EU:s politiska och ekonomiska inriktning framförallt mot migrationspolitik. Inom AfS finns också krav att Sverige ska lämna EU med en Swexit och de har tom skapat en egen valkompass!
Problemet med populismen
Enligt rapporten drar missnöjespartierna nytta av en växande misstro mot EU-institutionerna, där frågor som nationell suveränitet och invandringspolitik står i centrum. I Sverige, där traditionella partier ofta betonat vikten av EU för politisk och ekonomisk stabilitet, har de EU-skeptiska partierna lyckats locka väljare genom att kritisera EU:s hantering av migration och dess inverkan på nationell lagstiftning.
Rapporten varnar för att dessa partiers framgångar kan leda till en mer splittrat Europaparlament, vilket potentiellt kan försvåra beslutsprocessen inom unionen. Sådana förändringar kan även påverka Sveriges position inom EU, särskilt i geopolitiska frågor relaterade till vår relation till Ryssland, handel, miljöpolitik och säkerhet.
Denna utveckling speglar en bredare trend i Europa där missnöje med traditionell politik och ökad oro för nationell identitet och suveränitet framhävs av populistiska rörelser.
Källa:
About The Author
Svenska 
English